måndag 6 november 2017

Jazzrecension 2017-11-06

Fotograf: Jenny Toresson ST

Funkigt och poppigt med Tolstoy
Konsert
Viktoria Tolstoy & Krister Jonsson Trio
Jazzklubben, E-Street

En gång i tiden styrdes den svenska kvinnliga vokaljazzen av trion Monica Zetterlund, Sonya Hedenbratt och Nannie Porres. Idag är både bredden och toppen utvecklad och större. En av dagens toppsångerskor, Viktoria Tolstoy, fick sitt genombrott som 19-åring med albumet Smile Love och visade direkt sina talanger som hon med åren utvecklat på ett positivt sätt. Diskografin redovisar idag tio album i eget namn men hon finns även med på ett antal skivor med andra artister. Förutom den svenska jazzeliten har hon samarbetat med internationella berömdheter. Tack vare det fina samarbetet mellan Jazzklubben och Musik i Västernorrland stod hon i måndagskväll på E-Streets scen tillsammans med Krister Jonsson gitarr, Mattias Svensson bas & elbas och Rasmus Kihlberg trummor. De bjöd på en poppigt funkig session med merparten av repertoaren hämtad ur filmer som, Casablanca, Bagdad Café, Batman, Chaplins Moderna Tider med flera. Men även musik av Peter Gabriel och Peter Tjajkovskij. Alla låtar utfördes i nya fräscha arrangemang av bl.a. Krister Jonsson. Tyvärr blev det lite tempomässigt enahanda. Det skulle inte ha skadat med ett och annat upp tempo nummer att stampa takten till.
Viktoria har till skillnad mot andra kollegor lyckats stå emot intrycken från sina inspirationskällor och hittat sig själv både i uttryck och formkänsla. Hennes inlevelsefulla sång kommer direkt från hjärtat utan tillgjordheter. Timing, textning och artikulation sitter perfekt.

I kölvattnet på Rune Gustafsson har vi fått fram många bra gitarrister. En av dem är Krister Jonsson, med rötterna i Matfors. Som elev på Musikskolan i Malmö hade han f.d. Njurundagrabben Bosse Sylvén som lärare. Krister kan gitarrjazzhistorien på sina tio fingrar med påtagliga influenser av bland annat fusionsgitarristen Mike Stern. Då det saknades piano vilade en tung uppgift på Kristers axlar att ge det rätta stödet till sången. Han broderade melodiska bakgrunder med välklingande harmonier så man saknade inte pianot.
Jan Lundgrens mångårige spelkamrat Mathias Svensson ingår i mitt favoritstall av basister. Hans basspel, på kontrabasen eller elbasen, har pondus, rytmisk spänst och puls. Välklingande basgångar och elegant fantasifulla solon. Även Rasmus Kihlberg har spelat med i Jan Lundgrens trio. Han är en komplett trumspelare som avsett tempo sätter de rytmiska figurerna, markeringar och inprickningar, med precision.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar